På fäboden arbetade mestadels kvinnor, deras uppgift var att under sommarhalvåret valla gårdens djur i skogarna. För att hålla ordning på djuren och kommunicera med varandra använde kvinnorna sina röster i lockrop och kulning. (Kolock, Kulokk, Kulning, Hoa, Huja, Kaukning och Lalning är andra dialektala namn)
Det som i fäbodmiljön var ett uttrycksätt, en improvisationsform och ett arbetsverktyg är i dag mer känt som röstkonst som flyttat från skogen till scenrummet. Nu när det endast finns ett fåtal levande fäbodar kvar och själva ursprungsfunktionen har tjänat ut sin roll kan jag tänka mig fler olika framtidsscenario där kulningen kan hitta ny växtplats. Vad sägs om Kulningsyoga, frigörande Kulning, tag plats med Kulning m.m. Du väljer själv. För mig är kulning ett musikaliskt uttryck, ett samspel med naturens eller rummets atmosfär och efterklang. Men vem vet kanske kommer behovet av att valla djur fritt i skogen snart bli aktuellt igen, med tanke på den ohållbara djurhållning som bedrivs i dag.
Vallmusiken är gehörstraderad och har gått i arv från generation till generation. De yngre har härmat de äldre och mer erfarna och den vägen har jag också gått fast via traditionsinspelningar och mina nu levande förebilder. Jag vill passa på att nämna tre kvinnor som varit betydande förebilder för mig – Margit Finnekåsa, Marit Jensen Lillebuen och Karoline Bergsteth alla från Norge, vars röster träffade mig som blixten och jag har på alla sätt försökt klä mig i deras röster och inspirerats av deras tonalitet och musikalitet i sökandet av mitt eget personliga uttryck.
Jag är ju inte den första personen som bestämt mig för att investera i Kulning i modern tid. Redan på 70-talet fick Kulningen en revival genom folkmusikvågen och på 90 -talet gjorde bland annat sångerskorna Susanne Rosenberg, Agneta Stolpe, Maria & Britta Röjås och Lena Willemark kulningen känd för en bredare publik. Jag lärde mig själv kula 1995 av Maria Röjås hemma på hennes gårdstun i Lima och sedan dess har Kulningen bokstavligt talat tagit mig runt världen. Intresset för Kulning har fullkomligt exploderat de senaste åren. Kulningen har fått ny växtkraft!
Vill du läsa mer om Kulning och fäbodliv rekommenderar jag varmt boken – Kulning – Musiken och tekniken av Susanne Rosenberg, eller Rune Lindströms bok Fäbodliv, och Anna Johnsons avhandling – Studier kring den Svenska Fäbodmusiken. På Svenskt visarkiv kan du hitta inspelningar, uppteckningar och mycket, mycket mer.